Det var den 6 februari som den italienske formgivaren och typografen Aldo Manuzio (1450-1515) dog. Han är ihågkommen för att ha hittat på semikolon (1494), ett skiljetecken som är historiskt och notoriskt svårt att använda. På hans dödsdag högtidlighåller vi hans minne och håller upp hans skiljetecken i ljuset.
Om man googlar den engelska formen av ordet – semicolon – får man nära 10 miljoner träffar, många av dem artiklar som vill förklara hur man korrekt använder semikolon. Så svårt är det alltså. En man som heter Alexander Katourgis undersökte i en akademisk uppsats 2000 semikolon i texter på nätet. Hela 65 procent av dem var felanvända.
“Here is a lesson in creative writing. First rule: Do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites representing absolutely nothing. All they do is show you've been to college.”
Kurt Vonnegut
Så kanske är det enklast att avstå från denna hermafrodit bland skiljetecken. Men om du, som jag, inte kan låta bli att putta in ett semikolon då och då är följande bra att tänka på.
Semi betyder halv. Tänk semifinal, semitrailer eller Semi-detached Suburban Mr James. Eller som nu idag: semikolon. Ett halvt kolon. Kanske är det just namnet semikolon som gör det svårt. Att det känns missvisande. Risken är att man blandar ihop det med kolon. Och resultatet blir att man använder båda fel.
Semikolon anger en paus i läsflödet. Det använder du när komma är för lite men punkt är för mycket. Semikolon är alltså ett kaxigt komma eller en mesig punkt. Funktionen är att visa ett samband mellan två fullständiga satser. Semikolon knyter ihop dem till en enda mening.
”Snön föll tidigt i år; det var dags att leta reda på den gula mössan.”
”Gösta var en Sune; Gittan var en Doris.”
Här kan man använda tankstreck istället om man vill.
Det finns ett tillfälle till då semikolon är användbart. I långa uppräkningar, där olika komma har olika tyngd. Här är ett exempel med tre uppräkningar i samma mening. Då används semikolon för att hålla isär de tre uppräkningarna.
”Jag stack till centrum och köpte lite allt möjligt: badbrallor, solskydd och koltabletter till semestern; några ostar och vin att ha på fredagskvällen; glass, korv och bröd till barnkalaset.”
Samma sak blir det om du har en uppräkning av decimaltal. Då kan det vara bra att skilja olika valörer av komma, hålla isär vad som är grammatiska eller matematiska komma.
”Mätningarna visade 4,2; 6,8; 1,1 och 4,9.”
Men före vanliga uppräkningar ska det vara kolon.
”Hon packade ner det viktigaste: läppstift, cigarettändare, pepparsprej och bilnyckel.”
Man kan tycka att det är en enkel regel. Kolon före uppräkningen. Semikolon inne i uppräkningen. (Tänk på semikolon som ett kaxigt komma, inte som ett halvt kolon.)
Semikolon används också i programkod, i regel som en avskiljare. Men det är en helt annan historia. An entirely different can of worms, som det heter i andra länder. Så det går vi inte in på här.
Den 6 februari är inte bara typografen Manuzios dödsdag. Det är också födelsedag för Ronald Reagan (1911), Eva Braun (1912) och Bob Marley (1945), för att nämna några. Den 6 februari 1918 fick brittiska kvinnor över 30 rösträtt. Och Sir Thomas Stamford Raffles grundade Singapore (1819).
Så. Nu kan vi semikolon. Senare i år firas National Punctuation Day. Det är den 24 september. Då hör jag av mig igen. Om jag kan komma.
Nu sätter vi punkt.
Text: Rolf Stridh.